Cementavgjutning av Herrestad 58:3 på Bohusläns museum.
Att dokumentera hällristningar i tre dimensioner är inget nytt inom hällristningsforskningen, det gjordes redan i slutet av 1800-talet i form av gips- och cementavgjutningar. Dessa avgjutningar ligger idag på olika museer i Norge och Sverige och är ofta illa omtyckta då de är otympliga, tunga och ömtåliga att hantera.
Inom Samhell-projektet har flera avgjutningar från olika tidsepoker och områden i Sverige och Norge 3D-skannats för att undersöka om de går att använda i studier över hällristningarnas eventuella nedbrytning. Bland annat har avgjutningar från Västlandet i Norge skannats på Universitetsmuseet i Bergen och avgjutningar från Bohuslän har skannats på Tanums hällristningsmuseum vid Underslös.
I går 3D-dokumenterade vi fyra avgjutningar på Bohusläns museum, två i gips och två i cement. Tre av avgjutningarna är utförda av den legendariska Carl Emil Lauritz Baltzer. Tack vare gipsavgjutningar så vet vi redan att det går att se stora förändringar i nedbrytning. Genom att dokumentera de äldre avgjutningarna med noggrann 3D-teknik och sedan jämföra dem med dagens 3D-data över samma hällristning kan vi förhoppningsvis se även mindre förändringar i vittringsprocessen.
Nästa vecka fortsätter dokumentationen av gips-och cementavgjutningar på Statens historiska museums magasin utanför Tumba. Där finns avgjutningar av hällristningar från olika delar av Sverige och Norge.