I Norge

Riksantikvaren har siden 1990-tallet arbeidet for å gradvis redusere og i størst mulig grad unngå fortsatt oppmaling av helleristninger. Det kreves idag dispensasjon fra kulturminneloven for å utføre oppmaling siden dette anses å være et inngrep i kulturminnet. Dette skyldes at praksisen flere steder har bidratt til skade, irreversible endringer og skjemming av kulturminner. Oppmalingen påvirker også publikums mulighet til en mest mulig autentisk opplevelse av bergkunsten og har også negative konsekvenser for forskningen. Denne praksisen har også vært gjenstand for sterk internasjonal kritikk.

Tilrettelegging for publikum uten oppmaling krever bevissthet i forhold til valg av egnede lokaliteter, installasjoner og informasjon på stedet. Riktige lysforhold er viktig for opplevelsen og publikum må informeres om når forholdene er optimale. I likhet med naturfenomerer som nordlys og midnattsol kan det heller ikke forventes at helleristningene er like tilgjengelige til enhver tid. Dette krever en holdingsendring som det vil ta tid å etablere.

I Sverige

Under 1950-talet börjar man på många håll i Sverige fylla i hällristningar med röd färg efter inspiration från hur Riksantikvarieämbetet målade i runstenar. Imålningen av hällristningar har aldrig handlat om rekonstruktion, utan enbart om att synliggöra dem för allmänheten. Det innebär också att det visuella går före ristningarnas värde som historiska källor.

Enligt den svenska kulturmiljölagen är det enbart anställda vid Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna som får förändra en fornlämning. Länsstyrelserna kan också ge uppdrag åt någon utanför myndigheterna att till exempel ta bort påväxt från en hällristning eller måla i den. Om det utförs kritning eller målning av hällristningar utan tillstånd, är det ett brott mot kulturmiljölagen.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har hittills arbetat enligt principen att endast måla i ristningsytor som tidigare varit imålade. Det innebär till exempel att de stora besöksmålen inom världsarvet Tanums hällristningar är färgsatta, men att det stora antalet ristningar inte är det. När nyfynd görs finns tillfälle att fundera på hur de ristningarna bäst förvaltas och synliggörs. Då kan frågan om imålning diskuteras, och om det är bästa sättet att sprida kunskap om hällristningarna.

Nästa steg

Att synliggöra hällristningar utan att måla i dem kan bli en utmaning. För att komma framåt i utvecklingen av nya metoder är visualisering ett av de tre delprojekten: Delprojekt 2 – Visualisering av omålade hällristningar. I delprojektet ska olika typer av visualiseringsteknik för omålade hällristningar testas och utvärderas. 

Planerade aktiviteter

  • Framtagande av best practice vad gäller belysning av omålade hällristningar med LED-ljus 
 
  • Montering av reversibel LED-belysning på utvalda lokaliteter i Norge och Sverige.
 
  • Utvärdering av visualiserings-appar.
 
  • Framtagande av appar som använder olika typer av visualiseringsteknik, förslagsvis augmented reality, annotated reality och virtual reality.
 
  • Workshops 
 
 

Läs mer om visualisering av hällristningar

Fotot visar en häll med ristningar som belysts från sidan. Vid tidpunkten är det skymning, ovanför ristningarna växer träd och till höger skymtas ett fält. Framför hällen finns en ramp och informationstavla.

Visualisering med LED-ljus

Ljussättning av ristningar i Solberg, Sarpsborg kommun. Foto: A. Kjersheim, Riksantikvaren. Den nya energisnåla LED-tekniken, i

Bilden visar ett skärklipp av websidan Virtuelle Vingen. Den består av sex stycken tematiska bilder.

Virtuelle Vingen

Vingen i Bremanger, Vestland, Norge er en av Europas største konsentrasjoner av helleristninger fra eldre steinalder.

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.