Martin Elf visar programmet PolyWorks Inspector.
För några veckor sedan köpte Länsstyrelsen i Västra Götaland in mjukvaran PolyWorks Inspector till projektet SAMHELL. Mjukvaran används för att analysera och redigera dokumenterade hällristningar i 3D. Den 3-4 maj gick delar av projektet SAMHELL en skräddarsydd utbildning i programvaran i Askersund hos PolyWorks Scandinavia AB.
Med hjälp av programvaran ska några av de gipsavgjutningar, som skannades i Tanum i november 2020 och på Statens historiska museum i Tumba mars 2022 (klicka här för att läsa tidigare inlägg), jämföras med de verkliga hällristningarna för att se eventuella förändringar.
Redan under kursen i Askersund jämfördes en 3D-modell av en 86 år gammal gipsavgjutning av en stor figur på hällristning L1968:7148 (RAÄ-nr 12:1), med modellen från den verkliga figuren idag. Den avgjutna figuren är en av de stora oxarna i mitten av den övre delen av hällristningen.
Gipsavgjutningen har en mörk och skrämmande historia då den tillverkades år 1936 av en tysk delegation ledd av doktor Herman Wirth. Tyskarna utförde flera avgjutningar av hällristningar i Sverige och Norge mellan åren 1935–1936 åt den av nazitysklands grundade” forskaravdelningen” Ahnenerbe, Fädernesarvet. Ahnenerbe var ett institut vars syfte var att använda arkeologi och historia för att förfalska föremål och händelser i norra Europa som ”bevisning” för ariernas existens och germanernas överlägsenhet gentemot andra folkslag.
Vid avgjutningarna lades först en träram över hällristningen som tätades med lera. Sedan applicera en såplösning i och över de uthuggna hällristningarna varpå hela formen fylldes av gips. Ovanpå gipset lades en textil och allt hölls på plats med armeringsjärn. När gipset stelnat knackades avgjutningen loss och den positiva formen användes sedan för att gjuta kopior av hällristningsfigurerna.
Utan att veta om det så tillverkade tyskarna en ganska exakt kopia av hällristningen och dess tillstånd som vi idag kan använda oss av för att se hur den har förändrats över tid. Genom att dokumentera de äldre avgjutningarna med noggrann 3D-teknik och sedan jämföra dem med dagens 3D-data över samma hällristningsfigur kan vi spåra stora och mindre förändringar i vittringsprocessen.
För att få en förståelse över den data som kommer fram från en jämförelse mellan avgjutningen och den verkliga hällristningen finns det några viktiga aspekter att ta i beaktan. Exempelvis hur gips förändras över tid, hur avgjutningarna har förvarats, hur avgjutningarna tillverkades, om hällristningen var imålad när avgjutningen gjordes eller när dagsens kopia 3D-dokumenterades, och så vidare.
Det vi kunde se vid de första testerna i samband med utbildningen på PolyWorks kontor i Askersund var att gipsavgjutningen av oxen från hällristning L1968:7148 (RAÄ-nr 12:1) över tid hade vridit sig något. Passningen mellan de båda 3D-modellerna fungera bra fram till oxens huvud. Vridningen kan ha med flera faktorer att göra, till exempel under vilka förhållande gipsavgjutningen har bevarat och/eller mängden av armering som placerades i avgjutningen vi tillverkningen. En annan aspekt som drog ned resultatet något är att figuren idag är imålad med rödfärg vilket syntes när man jämförde 3D-modellerna. Men bortser man från huvudet på oxen och dagens imålning så gick det med tydlighet att se hur vissa områden kring figuren utsatts för vittring sedan mitten av 1930-talet. Redan nästa vecka kommer flera av avgjutningarna att analyseras i programvaran PolyWorks Inspector och då kommer bilden att klarna över hur hällristningarna har förändrats över tid.
